.... Rid Lätt ....

 

 

 

Har äntligen fått min första artikel publicerad i Tidningen Ridsport, lagom till GHS. Dråpligt nog präglades gårdagens Grand Prix-klass av spända och "skvättiga" dressyrhästar som skyggade för blomsteruppsättningar och fotografer. Behovet av miljöträning var inte otydligt ens för ett otränat öga...

 

En solig vårdag kallade Flyinge till unghästträff på temat “På väg mot unghäst-VM i dressyr”. En namnkunnig samling bestående av  Anette Franzén Iacobaéus, Bo Jenå, Erik Lette och Susanne Gielen kommenterade och delade med sig av erfarenheter. Frågeställningarna löd: Vad vill domarna se? Hur förbereder vi den unga hästen? och Vad kravs och förväntas?

Till sin hjälp hade panelen meriterade ekipage som villigt och förtjänstfullt demonstrerade rörelser och program. Efter inledande teori och värmande kaffekopp ser vi tre femåringar på banan där Anna Svanberg och Diva är det mest kända ekipaget.

 

 

 

På temat Hur förbereder vi den unga hästen, poängteras vikten av en god och allsidig grundutbildning med långsiktigt tänk. Många fina unghästar faller ifrån då de övertränats för unghästklasserna. Erik menar att när hästen är 4-5 år är utbildningen som mest avgörande för hästens fortsatt liv som ridhäst.

 

Första gruppen fem och sexåringar på banan

“Första året under ryttare behöver hästen inte gå på tygeln.”
Claus Balkenhol

Anette berättar att domaren vill se bärighet där hästen går fram till handen med ett lätt stöd. Utildningsskalan skall alltid ligga till grund för träningen. Liksidigheten, att hästen är lika eftergiven i båda sidorna och båda varven, är tillsammans med rena gångarter domarnas krav för fina poäng på tävlingsbanan.

 

Skritten skall ha en tydlig 4-takt. traven skall vara två-taktig utan hack och hästen skall kunna korta och länga med elasticitet och lösgjordhet. Galoppen skall vara rund och bärig i uppförsbacka och kunna kortas och längas utan att tappa takten.

 

Anna Svanberg och Diva visar en föredömlig skritt

“En bra dressyrhäst är en häst som efter utbildning kan få höga domarpoäng.”
Erik Lette

Många rörelser har förbättrats kvalitetsmässigt över tiden såsom galopp och passage. Men den ökade traven har generellt försämrats. Ofta brister det i takt och övertramp, ett annorlunda rörelseschema hos vissa typer av hästar har medfört att takten ofta blir hastigare och stegen blir höga med inget eller litet övertramp. En ökad trav enligt skolboken skall ha ett tydligt övetramp till följd av större och längre steg, liksom i skritt eller galopp. Denna utveckling ses som negativ av panelen

 

Ökad trav med tydligt övertramp

Susanne talar vidare om förberedelserna och träningsupplägg för den unga hästen. För en 4-åring är det viktigt att få harmoni mellan häst och ryttare, att kunna växla gångarter och ha en lätt kontakt. En nöjd och samarbetsvillig häst är målet. En öppen form eller inte helt på tygeln är att föredra framför en för hårt hållen häst.

Sidvärtsrörelser  på långa linjer och ridning på raka spår mellan skänklarna rakt fram skall tränas under hästens fjärde år. Så småningom även övergångar mellan skritt och trav och att länga och korta traven och galoppfattningar med bibehållen bärighet.

 

 

Britt-Marie visar sskolan öppna.

Hästen bör få 8 veckors bete ihop med andra hästar, social samvaro är viktigt för unghästen. EN höstvila efter tävlingarna är viktigt. Överhuvudtaget krävs lite lyhördhet för hur hästen mår och känns i kroppen. Växer den behöver den lättare arbete eller vila helt. En bra rundkondition byggs upp under detta år, uteridning, bom-arbete och lite hoppning ger allsidig träning och variation.

Femåringen som fått sin vintervila kan börja träna förvänd galopp över korta sträckor på snälla linjer, lite tvärare sidvärtsrörelser och svag öppna. Bakdelsvändningarna kan vissa hästar tycka är jobbigt så ta det försiktigt. Utgå från utbildningsskalan och varva arbete med vila.

När det blir aktuellt med bytena efter femåringens höstvila är det viktigt att ta bra hjälp med bytena så det blir rätt från början. Redan tidigare kan det vara bra att börja låta hästen byta galopp när den växlar riktning, vid hoppning och vid uteritt på ett odramatiskt sätt.

Skolan sluta börjar tränas genom att rida med tagen bakdel på långa linjer med låga krav på böjning, Fokus ligger på bibehållen takt/gångartskvalitet och eftergift.

"En häst som sätter bakbenen rätt i förhållande till sin tyngdpunkt behöver inte balansera sig med halsen."

 

Anette kommenterar att svenskarna tränar för lite på den slags överstrykning. I trav som ingår i nya 5-årsprogrammet. Hästen får under en halv volt successivt längre tyglar för att kunna länga ut halsen med bibehållen takt och balans. I galopp i 6-årsprogrammet skall hästen ges frihet från tygeln under några språng och kunna gå kvar med bibehållen form och balans. Susanne menar att tränarna inte riktigt vet vad domarna vill se.

På femåringarna som rids på banan tittar panelen på att hästen skrittar genom hela kroppen och att takten hålls i traven. Uppförsbacken och rytmen är viktigast i galoppen. Vi går igenom rörelser som ingår i femåringarnas program.

Anna rider travserpentiner i trav och visar fint flyt, tydlig formning i båda varven och bra balans. Ibland ser man hästar som korsar bakbenen på böjt spår, inte bra. Brister i balans och lösgjordhet.

I mellantraven prioriteras takt och självbärighet.

I bakdelsvändningarna tittar domarna på skritten före vändningen, eftergiften, ställningen och att hästen är avspänd och inte spjärnar. Storleken på vändningen är inte så viktig, prioritera takten. Ryttaren kan tänka att flytta frambenen och bogarna för att avdramatisera vändningen.

“Tänk att ryttaren är hästens lärare. Hur skall då ryttaren förklara för hästen vad den skall göra?”

Härnäst tittar vi på enkla byten, förbereds genom galopp på mittvolten, avbrott till skritt och fattning av samma galopp. I avbrottet till skritt kan ryttaren tänka ökad skritt de första stegen, för att låta hästen gå fram och inte frestas att hålla igen och tänka bakåt.

 

Därefter kommer en trio fina sexåringar. Britt-Marie Ivarsson, Olof Axelsson och Martina Wikström skall visa medelsvåra rörelser som ingår i sexårsprogrammen. I programmen tillkommer ryggning, skolor och byten.Här tillkommer rakheten och förmågan till samling i alla moment.

Erik förklarar skillnaden mellan tekniska fel och grundfel. Tekniska fel är temporära, dvs förekommer ibland i vissa rörelser och anses mindre allvarliga. Exempel är taktsteg i skritten, enstaka snubbling eller att falla i galopp i en travlängning. Grundfel är allvarliga och mer konstanta, dubbelspårig galopp, huvudet på sned eller öppen mun.

 

Britt-Marie visar skolan öppna enligt skolboken

I öppnan blir takten för den unga hästen ofta lite för hastig, skolan skall ridas i samlat tempo. I öppna-volt-sluta blir hästarna ofta förböjda i volten och faller ut med bogen, vilket ofta ger lägst betyg i just volten.

“Det är inget fel att vara ung. Det går ju över.”

I skrittpiruetterna ör det viktigt att rida framåt och inte göra dem för små på träning. På tävlingen kan hästen backa ur lite vilket då resulterar i skrivar och tappad bjudning, menar Anette.

Britt-Marie Ivarsson visar byten.

Om hästen blir hetsig i bytena är det bra att byta, bryta av till skritt och fatta förvänd galopp. Upprepa till hästen lär sig att ta det lugnt och inte rusa.

Mellangaloppen på böjt spår visar bärighet och balans. Överstrykningen i galopp likaså. Många av rörelserna syftar till att visa hästens lätthet och bärighet. Årets ledord!

Efter tre timmar med kloka ord och fina hästar for jag åter mot Göteborg, glad men stelfrusen och med stolsvärmen på maxläget.