Hittade en intressant artikel...
Varför skummar hästen i munnen?
Nina Lundgren, veterinär, specialiserad på hästens tänder:
– Hästens salivavsöndring beror på flera faktorer. Dels finnsdär individuella variationer i produktionen av saliv och delsberor ”tuggandet på bettet” på vilken typ av bett som används. Inverkan av olika hormoner såsom adrenalin och noradrenalin påverkar också saliveringen.
Hästarna har en i stort sett konstant salivering och om hästen inte sväljer måste den rinna ut någon annanstans, dvs genom munnen. Har hästen ett bett i munnen sugs det in luft i mungiporna och då bildas skum.
Hästar tenderar att skumma mer på kandar än på andra typer av bett.
En häst ska inte bita tag i bettet eller tugga på metallen i bettet och ska inte heller gå med öppen mun och gapa sig ifrån handen och bettet, det är varningssignaler för att hästen har ont. Därmed inte sagt att smärta behöver komma från munhålan, liknande besvär kan ses vid smärtor i eller från nacke, hals eller rygg, eller från något PÅ ryggen ;-). Detta måste avhjälpas genom felsökning, INTE genom att slå hästen och dra åt nosgrimman vilket jag tyvärr har sett alltför ofta.
SALIV ÄR INGEN GARANTI FÖR VÄLBEHAG
Salivering kan inte heller ses som någon garanti för att hästen är smärtfri eller lugn. En häst med kraftiga käkledssmärtor, tungskador eller liknande vill inte heller gärna svälja varför saliven då ses av oss som salivering.
En häst som inte skummar eller dreglar sväljer alltså sin saliv. Det är det enda man kan säga med säkerhet. Om hästen är så koncentrerad på vad ryttaren ber om att den glömmer att svälja, kan det ju förstås ses som ett tecken på just fokusering. Alltså KAN skummet vara ett tecken på att hästen är avslappnad men är inte på något sätt en garanti, man måste se helheten. Att bara titta till skummet är vilseledande. En spänd och stressad häst kan också skumma påtagligt.
Nina Lundgren, veterinär, specialiserad på hästens tänder:
– Hästens salivavsöndring beror på flera faktorer. Dels finnsdär individuella variationer i produktionen av saliv och delsberor ”tuggandet på bettet” på vilken typ av bett som används. Inverkan av olika hormoner såsom adrenalin och noradrenalin påverkar också saliveringen.
Hästarna har en i stort sett konstant salivering och om hästen inte sväljer måste den rinna ut någon annanstans, dvs genom munnen. Har hästen ett bett i munnen sugs det in luft i mungiporna och då bildas skum.
Hästar tenderar att skumma mer på kandar än på andra typer av bett.
En häst ska inte bita tag i bettet eller tugga på metallen i bettet och ska inte heller gå med öppen mun och gapa sig ifrån handen och bettet, det är varningssignaler för att hästen har ont. Därmed inte sagt att smärta behöver komma från munhålan, liknande besvär kan ses vid smärtor i eller från nacke, hals eller rygg, eller från något PÅ ryggen ;-). Detta måste avhjälpas genom felsökning, INTE genom att slå hästen och dra åt nosgrimman vilket jag tyvärr har sett alltför ofta.
SALIV ÄR INGEN GARANTI FÖR VÄLBEHAG
Salivering kan inte heller ses som någon garanti för att hästen är smärtfri eller lugn. En häst med kraftiga käkledssmärtor, tungskador eller liknande vill inte heller gärna svälja varför saliven då ses av oss som salivering.
En häst som inte skummar eller dreglar sväljer alltså sin saliv. Det är det enda man kan säga med säkerhet. Om hästen är så koncentrerad på vad ryttaren ber om att den glömmer att svälja, kan det ju förstås ses som ett tecken på just fokusering. Alltså KAN skummet vara ett tecken på att hästen är avslappnad men är inte på något sätt en garanti, man måste se helheten. Att bara titta till skummet är vilseledande. En spänd och stressad häst kan också skumma påtagligt.
Lösgjord eller stressad?
Foto från Equipage.
Anders Eriksson, B-tränare i körning, diplomerad körlärare, hovslagare och tidigare landslagskusk:
– Att hästen utsöndrar mycket saliv har ansetts som ett tecken på att hästen är tillfreds med sitt betsel. I sammanhanget vill jag påminna om att ”tuggandet” som betslet många gånger utlöser leder till en ökad salivutsöndring och att nosgrimman om den anbringas för hårt, gör det svårare för hästen att svälja. När hästen äter producerar den ungefär
50 ml saliv per minut.
Att hästen har mycket saliv runt munnen är inget mått på att den är tillfreds med betslingen. Samma förhållande gäller omvänt, dvs om hästen är torr i munnen behöver det inte innebära att något är fel.
På vissa betsel kombineras olika metaller för att öka salivutsöndringen vilket skapar en galvanisk reaktion som inte är att betrakta som något positivt.
”TUGGA PÅ BETSLET ”
Med uttrycket att hästen ska ”tugga på betslet” avses att munnen ska vara fri frånspänningar och att hästen ska svara på hjälperna. När handen påverkar betslet stimuleras tuggreflexerna av att betslet rör sig och påverkar gommen. För att hästen ska finna lösgjordhet och kunna svara på betslets inverkan förutsätter det att käkarna inte låses av nosgrimman. I sammanhanget vill jag också peka på det faktum att hästen signalerar genom tuggning/gäspning då den accepterar ledarskapet. Om nosgrimman sitter för hårt kan hästen inte uttrycka detta...
Att ”tugga på betslet” får inte innebära att hästen frenetiskt biter i metallen. Detta leder till tandslitage och orsaken måste utredas. Anledningen kan vara felaktig betseltyp (du kan prova med ett tyngre bett, alternativt med ett oledat bett).
Hästen saliverar även vid arbete i kapson!! Därför bör man ställa sig frågan om inte förekomsten av olika material och kombinationer av olika metaller har mer med kommersialism än med hästens välbefinnande att göra. Enligt min teori är anledningen till att hästen har saliv runt munnen den att det är svårt att svälja pga nosgrimma eller kapson.
Lars Andersson, A-tränare i dressyr, Grand Prix-domare och domarutbildare:
Enligt min mening innebär uppkomsten av skum i hästens mun under ridning att hästen trivs med bettet och arbetar på rätt sätt.
Att ”tugga på bettet” i uttryckets rätta bemärkelse innebär enligt "Guidelines for judging", FEI´s handbok som gavs ut för några år sedan för att användas vid all internationell dressyrbedömning följande: The movements of the horse´s mouth-gently and softly mouthing the bitshowing mobility and relaxation of the jaw and causing secretion of saliva for a "wet mouth”.
Att tugga på bettet har alltså ingenting att göra med att bita i bettet och hästen måste uppvisa både rörlighet och avspändhet i käken. Med detta i beaktande innebär utsöndringen av skum i munnen att hästen arbetar på rätt sätt.
Tidigare publicerad i Equipage nr 7 2011
Anders Eriksson, B-tränare i körning, diplomerad körlärare, hovslagare och tidigare landslagskusk:
– Att hästen utsöndrar mycket saliv har ansetts som ett tecken på att hästen är tillfreds med sitt betsel. I sammanhanget vill jag påminna om att ”tuggandet” som betslet många gånger utlöser leder till en ökad salivutsöndring och att nosgrimman om den anbringas för hårt, gör det svårare för hästen att svälja. När hästen äter producerar den ungefär
50 ml saliv per minut.
Att hästen har mycket saliv runt munnen är inget mått på att den är tillfreds med betslingen. Samma förhållande gäller omvänt, dvs om hästen är torr i munnen behöver det inte innebära att något är fel.
På vissa betsel kombineras olika metaller för att öka salivutsöndringen vilket skapar en galvanisk reaktion som inte är att betrakta som något positivt.
”TUGGA PÅ BETSLET ”
Med uttrycket att hästen ska ”tugga på betslet” avses att munnen ska vara fri frånspänningar och att hästen ska svara på hjälperna. När handen påverkar betslet stimuleras tuggreflexerna av att betslet rör sig och påverkar gommen. För att hästen ska finna lösgjordhet och kunna svara på betslets inverkan förutsätter det att käkarna inte låses av nosgrimman. I sammanhanget vill jag också peka på det faktum att hästen signalerar genom tuggning/gäspning då den accepterar ledarskapet. Om nosgrimman sitter för hårt kan hästen inte uttrycka detta...
Att ”tugga på betslet” får inte innebära att hästen frenetiskt biter i metallen. Detta leder till tandslitage och orsaken måste utredas. Anledningen kan vara felaktig betseltyp (du kan prova med ett tyngre bett, alternativt med ett oledat bett).
Hästen saliverar även vid arbete i kapson!! Därför bör man ställa sig frågan om inte förekomsten av olika material och kombinationer av olika metaller har mer med kommersialism än med hästens välbefinnande att göra. Enligt min teori är anledningen till att hästen har saliv runt munnen den att det är svårt att svälja pga nosgrimma eller kapson.
Lars Andersson, A-tränare i dressyr, Grand Prix-domare och domarutbildare:
Enligt min mening innebär uppkomsten av skum i hästens mun under ridning att hästen trivs med bettet och arbetar på rätt sätt.
Att ”tugga på bettet” i uttryckets rätta bemärkelse innebär enligt "Guidelines for judging", FEI´s handbok som gavs ut för några år sedan för att användas vid all internationell dressyrbedömning följande: The movements of the horse´s mouth-gently and softly mouthing the bitshowing mobility and relaxation of the jaw and causing secretion of saliva for a "wet mouth”.
Att tugga på bettet har alltså ingenting att göra med att bita i bettet och hästen måste uppvisa både rörlighet och avspändhet i käken. Med detta i beaktande innebär utsöndringen av skum i munnen att hästen arbetar på rätt sätt.
Tidigare publicerad i Equipage nr 7 2011
Länk till artikeln:
Vi har hittat Nemo!
Forto Nato "Nemo" född 2009 e. Friendship - Edinburgh.
En ny förmåga har anlänt. Lillebror växer som tusan och är inte alls ridbar. Har på veterinärens inrådan fått åka ner till Skåne för att vila och förhoppningsvis växa ikapp sig. I stället har Nemo kommit hem. Inriden i Flyinge som treåring förra våren har han gått och skrotat och vuxit hela hösten och vintern. I lördags kom han till Ringlatorpet och en andra förkortad inridning har tagit sin början. Nemo visar tydligt att han delvis förträngt hur det är att vara ridhäst... Uppdateringar följer.
Nyinriden Nemo hänger Lillebror i svansen, Flyinge 2012.
Exemplariska dressyrhingstar
BRUKSPROVET De dressyrhingstar som är kvar i fas II visades under sina ordinarie ryttare på torsdagens eftermiddag och skötte sig utmärkt. Det skriver tidningenridsport.se.
Först ut i Flyinges stora ridhus var 4-åringarna Lynch Bages och Gustav. Precis som under testryttarna på onsdagen gav båda två ett moget intryck och såg ut att gilla att vara på jobbet.
Gustav visades av sin uppfödare Per Holmestrand. Hingsten är välutvecklad och bra framme utbildningsmässigt för sin ålder. Ryttaren fick fram ett brett register i alla gångarter och visade också att formen är lätt att variera hos den kraftfulle hingsten. "Vi tycker att han har en trevlig rytm i både trav och galopp, han är villig att gå framåt och arbetar bra genom kroppen", var en del av premieringsnämndens omdöme.
Lynch Bages visades av Ida-Linn Lundholm och var till en början något spänd, särskilt i skritten som blev kort. Han var inte heller helt igenom i kroppen, men det blev bättre efterhand som han slappnade av. Lättheten och självbärigheten fanns dock med hela tiden. "Vi tycker att han har en bra aktivitet bakifrån, och i galoppen använder han sitt inre bakben på ett bra sätt. Han visade också att han kunde länga sig", var några av premieringsnämndens kommentarer.
Edison O gjorde entré i Flyinges stora ridhus med kraft och energi. Den välutvecklade 4-åringen fick fram sitt stora register, visad av Jennie Hemmingsen. Han använde hela sin kropp väl i samtliga gångarter. "Han har lätt för att länga sig och håller balansen på ett bra sätt. Trevlig bankbensaktivitet" var några av premieringsnämndens kommentarer.
Sankt Erik II reds av Ida-Linn Lundholm. Han visade schwung genom kroppen och bra balans i alla tre gångarter som också präglades av god rytm. "Han bär sig själv och ryttaren väldigt enkelt och arbetar bra bakifrån. Dessutom är han väldigt koncentrerad på sin ryttare" tyckte premieringsnämnden om 4-åringen.
Qurinell, en av de direktkvalade hingstarna, skulle också ha visats, men ströks.
