.... Rid Lätt ....

 

 

Att sitta korrekt i sadeln och i god balans är grunden i all ridning. Hippson fanns på plats när sjukgymnast Karina Möller hjälpte en grupp ridinstruktörer från Göteborgs- och Bohusläns distrikt att sitta både fint och rätt.

- En god sits börjar redan när man stiger upp på morgonen, menar sjukgymnast Karina Möller och syftar till att sitsen i sadeln är direkt relaterad till din allmänna hållning. Men hon tillägger också:
- Att jobba med sin sits och skapa en förändring kräver både tålamod och ödmjukhet.
Vi befinner oss i ridhuset hos Storås RK utanför Göteborg. Det är fortbildningsdag för ett 15-tal instruktörer från Göteborgs- och Bohusläns distrikt och ämnet för dagen är "sitsen". En efter en sitter de upp på Storås lektionshästar. Kvar på marken står kollegorna tillsammans med Karina och skärskådar sitsar och position. De nyvunna kunskaperna ska sedan tas med hem och appliceras på den egna verksamheten.
- Det är oerhört nyttigt att som instruktör få råd och tips om hur man kan hjälpa sina elever till en så god sits som möjligt, säger Kicki Asp, ridskolechef på Gråbo RK.
 
Uppresning från stigbygeln
Kicki är, liksom flera andra i sällskapet, lite bekymrad över hur ridningen egentligen ska gå eftersom det var ett tag sedan hon satt i en sadel på allvar. När hon väl kommer upp i sadeln tar det dock inte många varv innan hon funnit sig till rätta och får ta del av Karina Möllers synpunkter och tips. Karina är diplomerad sjukgymnast sedan 25 år tillbaka. Hon har själv tävlat upp till svår klass i dressyr och bedriver tillridnings- och försäljningsverksamhet hemma i Norrköping. De senaste åren har hon helt riktat in sig på tränarjobbet med sitsens betydelse i fokus.

- Uppresningen i lättridningen ska komma från stigbygeln, inte från knäna, säger Karina efter att ha tittat en stund på Kicki.
Kicki rider med för mycket knäslut och får rådet att ställa sig upp i stigbyglarna, skapa en luftspalt mellan knä och sadel och samtidigt hitta sina långa skänklar.
- Lätta på hälen för att hitta tyngden mitt över stigbygelplattan. Smyg ner i sadeln från detta läget och rid lätt nära hästen, tipsar Karina.
- Hjälp, jag blir ju alldeles ostyrig, fnissar Kicki men blir snabbt lugnad av Karina:
- Alla som korrigerar sin sits tappar bort sig ett tag.
Kicki får träna en stund i nedsutten trav. Det blir snabbt märkbart bättre vilket inte minst syns på hästen som faller in i en fin rund och avslappnad form.
 
Alla ryttare har avvikelser
Karina delar in ryttarens sits i fyra områden: bålen, bäckenet, skänklarna och armarna inklusive axel och hand. Hon menar att alla har avvikelser inom något av dessa områden. De flesta ridproblemen kommer från bålen. En instabil bål ger till exempel ofta breddade händer.
Karina pratar mycket om den styva och den mjuka ryttaren. Ytterligheterna är inte bra, det optimala är när de möts på mitten. Anna Andersson från Kongahälla Ridsällskap är enligt både Karina och kollegorna på marken en mjuk ryttare. Hon upplever dock sig själv som stel och styv. Anna får tipset att träna sin bålstabilitet, exempelvis med hjälp av en pilatesboll.
- Rumpmuskeln och ljumskmuskeln ofta kort hos ryttare. Sitt gränsle över bollen och träna ditt skänkelläge. Det är baksidan av låret som ska vara aktivt. Man kan träna detta även i vardagen när man sitter ner. Tänk "rumpan under mig" och sträck på dig, tipsar Karina och går fram och lossar lite på Annas vänsterskänkel.
- Det är bra att rida utan stigbyglar ibland men man får inte hålla om krampaktigt, det får lov att fladdra lite.
 
Stretcha och värm upp!
Den som sitter mycket till vardags eller i sitt arbete får en tajt höft och bål. Och även om det måste vara lite tajt för att vi ska kunna stabilisera vårt bäcken, vill man inte att det ska vara för tajt; då får man problem som ryttare. Lösningen heter uppvärmning och stretch.
- Lär era elever att gå in i ridhuset med lite "funny walks". Ta ut stegen, gå på utsidan av fötterna, på insidan, på tårna, på hälarna... Använd sedan framskrittningen till att släppa stigbyglarna och stretcha ut höft och bål. Vrid benen utåt och bakåt och töj ut.
Andra stretchtips som Karina bjuder på är att sätta på sig sporrarna stående med foten placerad på en lite högre pall eller stol.
Ulrika Strandberg från Gråbo Ridklubb fungerar bättre i höger varv än i vänster och viker sig lite i sin vänstersida.
- Tänk dig att du har din vänstra höft inåt, snett nedanför hästens vänstra bog, instruerar Karina och genast blir det stor skillnad på både stabiliteten i Ulrikas sits och i hästens form. Hon får också rådet att sträva efter att själv försöka skapa känslan av att i sadeln "gå på tygeln" med sin nacke, det vill säga länga sin rygg. Ett annat tips är att träna de sneda bukmusklerna.
 
Stå på ett ben stärker fotleden
Vera Wallström från Askims FRK behöver stabilisera sitt bäcken.
- Prova att skjuta fram hela bäckenpartiet och tippa om det. Hur känns det? Karina tittar på Vera som efter att ha möblerat om sitt bäckenparti rynkar lite på näsan och menar att det gör ont på de delikata delarna.
- Det betyder att du inte har slutit till muskulaturen ordentligt. Tänk dig att du ska försöka få in magen i ett par för trånga jeans, då hittar du läget lättare.
Vera känner också att den nya sitsen ger henne ont i vänster ben. Lösningen blir att flytta in foten i stigbygeln och dra tillbaka skänkeln lite. Karina konstaterar också att trycket i Veras stigbyglar ligger utåt. Här handlar det om att hitta ett neutralläge.
- Jobba på en balansplatta. Eller stå på ett ben när du borstar tänderna. Det stärker fotleden och hjälper dig att hitta rätt läge.
 
Pernilla Larsson från Gråbo RK har tagit med sig sin egen häst till Storås. Hon har framför allt problem i galoppen och Karina konstaterar snabbt att Pernilla har ett väldigt starkt säte som trycker fram och ner hästen mitt i sprången.
- Tänk att naveln ska in i ryggraden, håll armarna intill kroppen så du får en mindre rörelse i hela dig själv. Lätta i benen och släpp ner dem.
Pernilla får också rådet att rida en 20-metersvolt, vrida sig överdrivet inåt och låta överkroppen följa med i volten men ändå behålla riktningen framåt. En följsamhetsövning som genast ger en betydligt bättre och samlad galopp.
 
Råden och tipsen haglar och tipslistan blir allt mer omfattande ju längre dagen går. Det är mycket att tänka på.
- Men kom ihåg att detta inte är någon quick-fix. Det tar dubbelt så lång tid att lära om det som man lärt in fel. Å andra sidan skyndar man på processen betydligt bara genom att bli medveten om problemet, säger Karina.
 
 
Mer ur Karina Möllers tipslåda:
Problem: Ryttaren nickar överdrivet med sitt huvud i traven.
Lösning: Korrigera svanken och hitta en neutral bäckenposition.
 
Problem: Ryttaren rider i höger varv trots att hon är i vänster (eller vice versa)
Lösning: Rid 20-metersvolt och överdriv vridningen inåt volten (se ovan).
Problem: Mjuk och sladdrig ryttare.
Lösning: Stå upp i stigbygeln och rid. Släpp ner hälen.
Problem: Ryttaren studsar i sadeln och svankar.
Lösning: Dra in naveln mot ryggraden och skapa känslan av att försöka komma i ett par för trånga jeans.
Problem: Ryttaren hamnar i stolsits.
Lösning: Släpp stigbyglarna och hitta en neutral position rakt upp och ned i lod.
Problem: Ryttare "fastnar" i tygeln, det vill säga balanserar sig själv i munnen på hästen.
Lösning: Sätt ett extra handtag på sadeln så ryttaren kan dra sig ned i sadeln. OBS att man inte ska hänga i handtaget med ren armstyrka.
Problem: Ryttaren viker sig i sidan.
Lösning: Träna de sneda bukmusklerna.
Problem: Ryttaren har olika längd på sina ben.
Lösning: Låt ryttaren ha olika längd på stiglädren.
 
Karinas tips för en optimerad sits
Ta reda på vilken ryttartyp du är; styv eller mjuk. Det är där du hittar dina styrkor och svagheter.
Börja träna din sits i vardagen. Sitt väl jämt!
Våga träna avsuttet. En ryttare har alltid glädje av kondition, styrka och smidighet.
Våga titta dig i spegeln eller ta hjälp av andra. Hur ser du ut? Du kan inte ändra på något om du inte vet hur du ser ut.
Att jobba med sin sits och förändra den kräver tålamod och ödmjukhet.

 

Text & foto: Anna Karlsson-Käck

Artiklen finns i sin helhet på

http://www.hippson.se/artikelarkivet/ryttartraning/sjukgymnastens-basta-tips-for-en-optimerad.htm

 

Helgen bringar mycket tävling och jag skall döma Bohuscupen ponny på Råda i morgon fredag. På lördag och söndag bär det av till Gäseneryttarna i skogarna utanför Ulricehamn, där både ponny och häst skall tävla i allsvenskans olika divisioner. En helg med mycket dressyr stundar!

I partille tränade Ann-Kristin vidare på sitt viljestarka sto, Clara tränar på halvhalterna på skäck-ponnyn Edvin och ny elev i veckan var Sofia på Robin Z-stoet Sally. Både Mia och Amy gör framsteg på unge charmige Odin. 

På Hagelyckan har Jessica fått möjligheten att rida store Wille,som efter lite övertalning kan bära sig riktigt fint. Liselotte är tillbaka i matchen igen och trimmar vidare på Rolex. Lite sadelproblem har gett lite minskad kontinuitet i träningen, men som Liselotte själv uttrycker det "Nu har jag löst licensen, så när jag får ordning på sadeln så är det ju bara ridningen kvar sen!" Bra inställning! 

Hanna styrde upp Zagallo väl, trots distraktionsmomenten utomhus gick han understundom som en klocka.

Idag är det Valborgsmässoafton och strålande sol. I eftermiddag tränar Liselotte på Hagelyckan och Cia och Mia i Partille. 

 

En portugisisk tränare och utbildare som har undervisat flera hundra skandinaver i dressyr har observerat att de flesta 

har samma basproblem. 

 

1. Överaktivitet
Ryttarna använder många hjälper (kommandon) utan att förstå att dessa är bara "koder", som måste användas och därefter genast avbrytas (= med en eftergift). Ryttarna blir trötta av att använda händer och skänklar hela tiden med lite resultat. Ridningen blir en tröttsam kamp med hästens kropp och speciellt mun.

 

2. Kroppsmedvetenhet
Ryttare ska kunna ge kommandon till hästen med hjälp av händer, axlar, vikt, ben och sits. Problem uppstår ofta pga kroppen hänger ihop. Ett enkelt exempel; samtidigt som man gör t.ex ett tygeltag så viker man hela kroppen och flyttar därför vikten utan att man velat eller märkt det. Detta ger dubbla budskap till hästen vilket gör att den inte riktigt vet vad ryttaren vill.

 

3. Instabilitet och spänning
Generellt har ryttarna stora spänningar i främst nacke, axlar, ländrygg och ben. Detta påverkar hästen och gör att den får svårt att förstå och att röra sig korrekt.

 

4. Sitsen
Många gånger är sitsen ej korrekt, ibland pga stelhet ibland pga överaktivitet. En icke korrekt sits innebär förutom obekväm ridning även att benen el kroppens övre del hamnar fel vilket ger som resultat att hästen inte rör sig avslappnat och inte uppfattar vad ryttaren vill.

 

5. Överaktiv hjärnaktivitet vilket tar bort känslan för ridning
Dressyr är mycket mer än en sport. Dressyr är snarare en konstart, som balett. Är det någon som behöver vara en atlet är det snarare hästen. Ekipaget, ryttaren och hästen är menade att vara ett oavsett nivå på ryttare eller övning. Många av ryttarna har kommit till Marc med en mängd regler för hur en rörelse eller t.ex en hörnpassering ska genomföras. Själva känslan för hästen och ridningen har reducerats till ett minimum. Resulatet har oftast blivit mycket ansträngande men av låg kvalitet.

 

http://www.hastsportresor.se/land/portugal_vidigueira_special.asp

Vår Peanut som skall föla om några veckor har drabbats av oförklarligt näsblod och står på klinik för observation och regelbundna K-vitamininjektioner. Lite oroligt! I år väntar vi föl efter Friendship som är efter inte helt okände Florestan. I Sverige är han kanske mest känd som pappa till Fleurie som tävlas framgångsrikt av Stefan Jansson.

4-årige Rothschild skall snart iväg på bete och skall äta sig stor och stark fram till hösten då han kommer hem till Hagelyckan för vidare utbildning av undertecknad.

Under förra helgens helgens kurs uppstod en liten diskussion kring begreppet balanstrav. En korrekt trav med schwung och takt kommer av fjädring i lederna och spänst, inte spänning. Balanstrav kommer ur stela leder och en inaktiv rygg. Symptomatiskt är att korset inte sänker sig. Takten i övergångar och rörelser förändras ofta markant när så är fallet. 

Just schwungen kräver en viss styrka och saknas styrkan är det även svårt att få hästen rakriktad, eftersom tillräckligt påskjut saknas. När hästen går med huvudet på sned är det ett grundfel som visar på bristande rakriktning. Begreppet "tilted" används på engelska och är ganska talande.

Idag väntar ärtsoppsbuffé till lunch, vinprovning till kvällen och en allmänt hästfri dag.

Sitter framför datorn och skriver. Utanför fönstret virvlar stora vita snöflingor. Suck, tar den här vintern aldrig slut? Längtar efter ljus och värme. Så här mysigt kan det se ut på landet en skön sommarkväll... 

Jag på Chardonnay och dottern Trixie på svarta hingsten Arsenik.

Foto: Ulrika