.... Rid Lätt ....

Först rider Kyras tidigare elev Mia von Essen, handplockad, med imponerande meriter på internationell nivå. Hon rider en stor rörlig känslig fux som hon har internationella placeringar i lilla rundan med. Mia har en personlig sits och en oerhört mjuk och känslig ridstil. Kyra pratar om vikten av att inverka rätt vid rätt tillfälle och låter Mia illustrera sin känsla och balans genom att variera variablerna steglängd, takt och tempo, en i taget. Utan synbara hjälper eller sitsförändringar. Önskar att jag kunde få se ridning av denna kvalitet oftare!

Vi såg sedan en vacker svart 5-årig häst med en blott 16-årig ryttarinna. Kyra pratar om sits, balans och inverkan och av vikten att hästen bär ryttaren och inte vice versa. Hon liknar hästen vid en ballong som man blåser upp, dvs tillför energi genom att använda underskänkeln. Sedan inverkar man passivt genom en korrekt sits för att, när ballongen slutar studsa, åter tillföra energi med underskänkeln. När skänkeln inverkar aktivt, engageras bakdelen, magmuskulaturen drar ihop sig och får ryggen att lyfta sig och swinga. Det är viktigt att vara följsam och sitta med i ryggens rörelser. Visst har vi hört det förut? Men Kyra lyckas förmedla känslan till ryttaren och hela den 1200 personer stora publiken kan se effekten på hästen och hela ekipaget. Så pedagogiskt!

Nästa ekipage är en hoppryttare som får jobba med att rama in hästen och minimera hjälpgivningen. Att använda skänkeln bara när den behövs är ett aber för alla ryttare, att kunna finkalibrera hjälperna kräver en stadig sits och balans, vilket är en förutsättning för en så god koordination och timing. Det kräver många timmar i sadeln, för att automatisera ett korrekt rörelsemönster och en korrekt hjälpgivning, berätta Kyra uppmuntrande, om man rider 5 hästar om dagen 7 dagar i veckan tar det bara 5 år. Klen tröst för oss hobbyryttare...

Kyra både instruerar och underhåller med roliga anekdoter om sin egen ridhistoria.

Angående vikten av att hålla underskänkeln stilla berättar hon "När jag låg vid Strömsholm fick jag av Hans Wikne lära mig att underskänkeln skall ligga intill och foten peka ut i 45 graders vinkel ut från hästens sida. När jag kom till Tyskland skulle foten peka framåt. Icke! tänkte jag. Jag gör som jag lärt mig, det är bäst. Sedan förklarade Walther Christensen att stödet för underskänkeln blir bättre och det är lättare att hålla skänkeln stilla om den vrids lite framåt. Aha! tänkte jag, det finns alltså ett praktiskt skäl till varför foten skall peka i en viss riktning. Å så fick jag försöka lära om..."

Om härstamningar: "När hästen är ung är det viktigt vilken härstamning den har. Om föräldrar har gått svår klass är det meriterande. När hästen själv gå GP bryr sig ingen om vad hästens föräldrar heter..."

Vi fick även se ett 6-årigt tyskt sto som fått föl. En påtagligt vacker och korrekt häst med lätta rörelser och mycket nerv. Ryttaren sa att hon hade lite problem med travlängningar. Kyra satt upp och konstaterade att hästen inte var rakriktad och tog inte jämnt stöd på tygeln. Det är viktigt att gå tillbaka till gunderna när någonting inte fungerar och hänvisade till utbildningsskalan. I skritt visade Kyra hur hon jobbade med rakriktning genom att ge hästen en ram och genom att parera genom att varierande skritta på raka spår, vända för innerhanden eller göra halt. Så enkelt, genialiskt och effektivt. Stoet markerade att hon inte var helt nöjd med situationen men efter lite konsekvent arbete och mycket beröm, Kyra betonar vikten av snabba eftergifter och mycket beröm, är förändringen påtaglig och traven är rak och fin och takten bibehålls även i längningarna utan problem.

"Hästen går aldrig bättre än ryttaren rider! Hästen gör aldrig fel medvetet. Den väljer den enklase vägen. Det är ryttarens ansvar att visa hästen att den korrekta vägen även är den enklaste."

Vi såg en tidigare OS-ryttarinna med en häst som brast i bjudning och sänkte ryggen. Hitta balansen och låt hästen bära dig, inte tvärtom, sa Kyra. Du sitter på manken och inverkar framåt-nedåt. Sätt dig på rumpan och använd skänkeln lite ettrigt när den behövs, och inte annars. Tack, tack, med skänkeln. Flera hästar som inte riktigt svarade för skänkeln, på grund av att den användes för frekvent, fick gå fram enbart för smackningar och spö för att hitta bjudningen och bli mer lyhörda.

En ljuvlig skimmel med fantastisk utstrålning och schwung fick öva på självbärighet och att kunna förändra takten. En rolig galoppövning var att vända över från en volt i rättvänd galopp till en volt i förvänd galopp och flytta ut bakdelen tills hästen bryter avv till trav och där rida fram i traven för bättre bärighet i traven. "Det är viktigt att tänka framåt, du skall ju rida GP med denna häst, då kan du inte nöja dig med att rida runt i hans takt, du måste kunna påverka takten och steglängden och träna hästen på att bära sig i den takt du ber om."

Den godkände hingsten Rolex TP ser flashig ut, travar i lite olika takt och är jätteladdad och skriker efter tjejer. Ryttarinnan som fortfarande är YR får hjälp med bytena. Upprepade fattningar och rakriktning är förutom god galoppkvalitet grunden för rena, raka byten. Hästen måste svara för ytterskänkeln, både före och efter bytet, och vänta på ryttarens signaler. Raka spår, både innanför fyrkanten och på medellinjen ger urtrymme för att byta eller att avvakta. Förberedelserna är som vanligt A och O. Efter lite arbete är hästen mer avspänd och lögjord, travar i jämn takt med fantastisk mekanik och byter rent och rakt åt båda hållen. Kyra has worked her magic!

Rose Mathisen kommer in med Bocelli som är etablerad i GP men har lite bekymmer med piruetterna till vänster och en viss ojämnhet mak i passagen. Kyra sitter upp och berättar att hon ser piruetterna som flera fattningar på böjt spår. Åter tillbaks till grunderna med andra ord. Hon ramar in, ser till att få gehör för ytterskänkeln, gör upprepade fattningar med jämnt stöd på tygeln. Tar hjälp av lite piaff i piruetten för att få energi och samling och Simsalabim! så sitter piruetterna som en smäck.

Grundproblemet verkar vara detsamma i passagen, nämligen stödet som inte är helt jämnt. När piruetterna fungerar gör även passagen det. Stödet är tredje steget på utbildningsskalan och samlingen kommer först i slutet. Fungerar inte de mest samlade rörelserna blir det påtagligt självklart att gå tillbaka till början och hitta orsaken.

Rose sitter upp och gör synbart nöjd finfina piruetter. När hon skall passagera säger Kyra att hon skall tänka på att benet i luften är beroende av det andra benet på marken. Benet kan inte lyftas högre än det bärande benet i marken tillåter. Så Rose skall tänka på att driva det benet som sätts ner snarare än det ben som är på väg upp i luften. Alltså fokusera drivningen på just det ben som är på väg ner istället för på det ben som är på väg upp. Och visst syns skillnaden nästan direkt. Oerhört adekvata instruktioner och vilken ryttare som kan genomföra desamma med oerhörd precision. Jag fick gåshud och Rose spontana applåder. (Precis som igår kväll på koncerthuset efter ett uppskattat trumpetsolo. Inom alla konstformer visar en engagerad och kunnig publik sin uppskattning för virtuosa prestationer!)

Avslutningsvis rider Ebba von Essen, Mias kusin och även hon en handplockad Kyra-elev, på en stor känslig fux. Hon visar föredömliga övergångar och bytesserier.

Mitt blodsocker har sjunkit och koncentrationen är inte längre på topp efter 6 timmar på en hård trång träbänk. Men vilken dag! Kyra har utökat verktygslådan som hon inledningsvis pratade om. "Jag vill ge er nya verktyg att arbeta med, som komplement till de gamla ni redan har. Ibland kan de gamla komma till heders så kasta inte bort dem. De finns inga patentlösningar i ridningen. Ibland fungerar något på en häst men inte på en annan. Det är inget att bli frustrerad över, utan det är bara att prova något annat. Om du skall ha in en skruv i väggen kan du få in den med en hammare och lite våld. Men bäst resultat blir det naturligtvis med en skruvmejsel. Därför är en större verktygslåda med fler verktyg dvs övningar bättre."

I lördags tömkördes Rebus för första gången. Han är fortfarande lite spak efter resan och flytten tillbaka till Hagelyckan från Flyinge. Anette gjorde ett fint jobb, vilket kan beses på filmen nedan.